Närvaro.

Att vara min egen villkorslösa vän. Att stanna upp i reaktionerna, i kampen, i flykten,i striden och ge omsorg till mig själv när jag behöver det som allra mest.

Inte döma..

Att inte värdera mig själv och det jag upplever. Att stanna med det som är, hur det än är med vänlighet, tålamod och ömhet. Med tillåtelse och acceptans, för det som är just nu.

Jag är en människa, med mänskliga känslor och med mänskliga behov.

Andas mjukt och varsamt in i smärtan. Andas med ömhet, kärlek och livet öppnar sig som en blomma.

Jag finns till.Helena Yli-Koski, Heart of joy